Författare: Emma

Kategorier
Teknik

Vindresistenta solskärmar för kustnära byggprojekt i Malmö

Vinden vid kusten är brutal

Malmö blåser. Det vet alla som bott här. Öresundsvinden sliter i fasader, river i markiser och får billiga lösningar att kapitulera inom några säsonger. Och ändå. Ändå ser man byggprojekt efter byggprojekt som installerar solskydd som om de låg i en vindstilla trädgård i Skånes inland.

Det är frustrerande att se. Jag har sett flerfamiljshus i Västra Hamnen där solskärmarna hänger som trasiga vimplar efter bara två år. Pengar i sjön. Bokstavligen – vinden kommer ju från havet.

Vad gör en solskärm vindresistent egentligen

Låt oss prata teknik. En vindresistent solskärm handlar om tre saker: material, konstruktion och infästning. Materialet måste tåla salthaltig luft utan att korrodera. Aluminium är standard, men kvaliteten varierar enormt. Billig aluminium från Asien? Glöm det vid kusten.

Konstruktionen är nästa kritiska punkt. Lamellerna – de där horisontella eller vertikala ribborna – måste kunna hantera vindtryck utan att böjas eller knäckas. Tjockare profiler. Förstärkta upphängningar. Och så infästningen. Den måste sitta i fasaden som om den vore svetsad fast. Expanderbult i puts? Nej tack. Genomgående infästning i betong eller stål.

Malmös kustnära områden kräver speciallösningar

Västra Hamnen. Nyhamnen. Limhamn. Hyllie med sina öppna ytor. Alla dessa områden har en sak gemensamt: exponering. Vindhastigheterna kan nå 25 meter per sekund under stormar. Det motsvarar nästan orkanstyrka.

För arkitekter och byggherrar som planerar projekt i dessa områden är det avgörande att välja rätt solskärmar från början. Att byta ut trasiga system i efterhand kostar tre gånger så mycket som att göra rätt från start. Tre gånger. Det är ingen överdrift.

Men vet du vad? De flesta upphandlingar fokuserar fortfarande på pris per kvadratmeter. Inte livscykelkostnad. Inte vindklassning. Bara det lägsta priset just nu.

Certifieringar och vindklasser du bör känna till

Det finns europeiska standarder för detta. EN 13659 specificerar vindmotstånd i klasser från 0 till 6. Klass 6 klarar vindtryck upp till 370 Pascal – det motsvarar ungefär vindhastigheter på 90 km/h. För kustnära lägen i Malmö rekommenderar jag aldrig något under klass 4.

Problemet? Många leverantörer anger inte ens vindklass. De säger ”robust” eller ”hållbar”. Meningslösa ord utan certifiering bakom sig. Fråga alltid efter dokumentation. Kräv testrapporter. Det är din rätt som beställare.

Estetik behöver inte offras för funktion

Jag hör invändningen redan. ”Men de där industriella vindtåliga systemen ser ju ut som fängelsegaller.” Faktum är att det inte stämmer längre. Moderna vindresistenta solskärmar finns i hundratals färger och profiler. Perforerade lameller som släpper igenom ljus. Vridbara system som anpassar sig efter solens rörelse. Integrerade LED-belysningar för kvällsbruk.

Arkitekturen i Malmös nya stadsdelar är ambitiös. Solskydden kan vara en del av den estetiska helheten – inte en kompromiss.

Framtidssäkra ditt byggprojekt

Klimatförändringarna gör kustnära byggande mer utmanande för varje år. Stormarna blir intensivare. Vindbyarna starkare. Det som räckte för tio år sedan räcker inte idag.

Att investera i kvalitativa, vindresistenta solskärmar är inte en lyx. Det är sunt förnuft. Det skyddar fastighetsvärdet. Det minskar underhållskostnaderna. Och det ger de boende ett solskydd som faktiskt fungerar – år efter år, storm efter storm.

Malmö förtjänar bättre än fladdriga markiser och billiga lösningar. Staden förtjänar byggnader som står emot elementen med värdighet.

Kategorier
Okategoriserade

Energilagring – hur ser era möjligheter ut? 

Då man talar om framtidens energi så står det klart att både solenergi och energi från vinden kommer att spela en avgörande roll. Vindkraft är investeringar som till största del tas av staten och av olika företag, detta medan solenergi fortfarande är något som passar för privata villaägare, BRF:er, företag och fastighetsägare. 

Att sätta upp solpaneler på taket och sätta igång med en egen produktion av el är långt ifrån så avancerat som många vill göra gällande. Det handlar dessutom om lösningar som idag ger riktigt bra effekt och om lösningar som dessutom kan ge väldigt fina statliga subventioner i form av skatteavdrag och olika rabatter. 

Det man emellertid också bör tänka på i samband med att man planerar för solenergi – oavsett om man är ett företag eller en privatperson – är att det går att lagra energi. genom energilagring så kan man se till att hålla en jämnare produktion och att man också genom detta kan sänka kostnaderna – och dessutom tjäna pengar. Energilagring med batteri – som exempel – gör att du som privat villaägare kan ha el lagrat för att möta de mörka månaderna på ett bättre sätt.

Du tjänar pengar på energilagring 

 Din anläggning kommer onekligen att producera som allra mest under sommaren och då har du ett överskott av el – detta kan alltså lagras och sedan användas. Tjäna pengar då?

 Ja, det finns all anledning att se över detta. Sverige som land har nämligen ett elnät som inte riktigt möter våra nya behov och genom energilagring så kan man se till att den viktiga balansen mellan konsumtion och produktion behålls. I slutändan så leder detta till att staten betalar – på något som kallas för frekvensmarknad – för den el som lagras. 

Det innebär att priserna kan jämnas ut och att eventuella problem i kraftnätet kan pareras genom att det ändå finns tillgång till el. Tack vare den energilagring som är möjlig.